conversion

Jag börjar bli allt mer förvirrad över hur jag egentligen vill ha det. Vill jag vara frisk eller saknar jag sjukdomen en aning för  mycket för att ens våga släppa den?
Jag vet inte om jag klarar leva normalt, den senaste tiden har blivit mycket fest, mycket öl och skräpmat. Jag vill så gärna tro att jag kan leva ett liv utan att bry mig om vikt, men just nu känns det som jag ökat en massa i vikt. Hur ska jag kunna hantera det om det faktiskt är så att själva känslans besannas, kommer jag inte våga då?

Jag blir så förbannat trött på den här sjukdomen samtidigt som jag vill ha den i mitt liv, eftersom den oftar tar över när jag är som svagast.Om någon råkar säga något fel så tolkar jag det som att folk tycker att jag är stor, vilket skapar en otrolig panik.

Jag vill inte ens åka till Mando på tisdag, jag vill nog bara vara i fred.
Jag tror inte jag kommer lyssna på sjukdomen idag, eftersom jag är bakis och inte har för mycket övers för sjuka tankar då. Men vad händer i morgon? Eller kommer allt att vara bra imorgon?

Jag tränar tre dagar i veckan och tycker att min kropp har överflödigt fett överallt. Är det inte fantastiskt?

Fan också.