conversion

Jag orkar inte med den här veckan, allt är tungt som fan. Försökte gömma mig i ett vilrum idag och sova bort allt de dåliga. Men va tvungen att gå o äta lunch, tog lång tid, även fast jag skyndade massa.

Är trött och ledsen, känner mig värdelös, som om jag inte klarar någonting.

Har gått ner i vikt fick jag veta idag, säkert därför jag mått så himla skit.
Jag har känt att sjukdomen fått ett starkare grepp om mig, vilket ha gjort mig ännu mera ledsen.
Dessutom har jag känt mig otroligt fet, vilket är typiskt när man går ner i vikt. 
Jag har inte kunnat lyssna på folk, känt mig mer avstängd och velat bara vara i fred.

Att vilja vara ensam är för mig ett typiskt sympton på att sjukdomen bestämmer. För när jag är med människor, så måste jag äta. Men när jag bara är med anorexin är det hon som styr och då blir det ingen mat.

Men jag ska klara frukosten imorgon, har gjort det alla andra gånger.
Vill bara lägga mig under täcket och sova hela helgen, inte gå upp och äta, inte träffa någon. Bara vara ensam och sova, slippa tänka på hur fet jag är och hur mitt liv faktiskt är åt helvete.

För egentligen är jag en otroligt social person som gärna lyssnar på andra. Jag fortsätter att lyssna även när vissa åsidosätter mig, men nu orkar jag inte det längre. Folks ord betyder inget, givetvis gäller det inte alla. Men jag är så skör just nu att jag bara vill försvinna, kommer jag någonsin bli frisk?
Jag tror fan inte det, jag är bara en dålig människa som inte kan lyckas med något. Det enda jag gör är att gråta och tycka synd om mig själv, varje dag får jag ångest/gråtattacker, vad är det för liv egentligen?