conversion

Har precis ätit kvällsmålet, gick bra. Känns lugnt just nu. Tänkte försöka sova tidigt så jag slipper tänka, för tänker man får man panik typ. Ovärt.

Inte så jätte mycket kul på tv heller, typ en massa kriminalserier, vilket jag bruka tycka är skoj men är mer sugen på nåt lättsamt.

Har lust och dricka skumpa med nån av mina friends, typ sitta och snacka och lyssna bra musik. Får se vad som händer :)

Har i alla fall ätit middag, fiskpinnar & ris mycket bra och mycket lääänge sen. Klarade av det på 30 min oxå så det känns juh positivt, helt enligt schema :) Känns lagom onyttigt bara, men det är bara jag som är störd.

Har tänkt ganska mycket på varför vissa blir sjuka och andra inte. Varför är det så? Är det försöken att uppnå ständig perfektion, vilket i det här fallet bara blir helt missvissande och fel?
Givetvis finns det en massa anledningar, jag har mina, medan andra blir påverkade av andra faktor och utvecklar sjukdomen.

Är fruktansvärt trött på att folk försöka skapa ätstörningar, det är inte ok, helt fel. Varför?
Det undrar jag nog mest, när man väl är där, är det riktigt svårt att komma ur det?

De erkänner att de är "pro ana" medan jag inte ens kan erkänna att jag har anorexi, vilket jag har fått som diagnos från läkare. Det är upponedvänd värld vi lever i.

Nu ska jag gå o göra något innan jag får rastlöst ryck :)

Shit vilken tråkblogg jag skriver, dags att rycka upp sig typ.


"Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har klättrat så långt att jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och djup som en evighet ...

Och mänskor ha gått på den stegen
i tusen och tusen år -
och ingen har visat dem vägen
var stegen står ...

Men alla som tvinga dess pinnar
de springa på glödande kol,
och aldrig i levande livet
de nå sitt mål ...

Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har gått ett par fjät - så jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och allt är fåfänglighet."
- Nils Ferlin