conversion

Gud vad jag gnäller hela tiden, men som alltid så är jag extra känslig. Även om jag försöker skärpa mig, så är det riktigt svårt.. För även om jag tänker på annat, så kommer tanken upp "men vafan håller jag på med, jag kan juh inte tänka på annat när jag är såhär tjock, det är att jag är tjock som jag måste lägga allt fokus på".

Återigen när jag vaknade i morse så var jag extra tjock, är det någon annan än jag som er ett återkommande mösnter i det här?

Alla kläder satt fel, tillochmed mjukisbyxorna satt för tight. ALLT var fel.

Det är då jag börjar längta tillbaka till att jag kunde äta och träna som jag ville.. Även om min kropp var på "upphällningen" så hade jag ständiga mål. Nu kan jag inte göra nåt, jag kan aldrig få se bekräftelsen på vågen, även om den aldrig var tillräcklig, så var den snarare en pepping.

Min värsta mardröm är att sitta och äta såhär varje dag, gå upp till en normalvikt och sen sitta och hata mig själv. Det får absolut inte hända, då tar jag hellre mitt liv. För jag kommer aldrig klara att visa mig ute isf.


Gjorde lite situps i morse.
Bra jobbat, kommer aldrig få börja träna normalt om jag håller på såhär.
Jag är fan helt dum i huvudet.