vetekudden och jag<3 en kärlekshistoria
Tur för mig att paps fick en vetekudde för några år sen.. Den är så varm och snäll, ja man skulle kunna kalla den för en älskande varelse.. Den myser i micron och eldar upp sig och ställer dessutom alltid upp. Den försöker alltid göra sitt bästa.. Ja, jag <3 vetekudden 4-ever.
Imorgon är det i alla fall Idas<3 födelsedag! Jag har köpt presenter och så ska jag bjuda på sushi.. Ja det är ett säkert kort, istället för en fet pastarätt.. Men Ida älskar faktiskt sushi och vi ska ha en mysig födelesdag, dessutom med en del skumpa :)
Jag är ändå nöjd med mig själv att jag verkligen försöker, för snart kommer jag kunna uppskatta och bli glad över andra saker, som inte enbart har med vikt och mat att göra.. Visst skulle jag gå ner i vikt, skulle jag fortfarande glädjas, på samma sätt som när jag får en kalorisnål maträtt eller när jag sluppit ett mål och kanske fått en promenad.. Jag vet att jag faktiskt hör vad folk säger nu, det är ett stort framsteg, inte längre totalt apatisk och inne i mig själv. Men det kan bli bättre, därför är jag skyldig att bli frisk så jag kan ge tillbaka åtminstone en liten del, av det som alla andra runt omkring mig, har gett mig.
Men fortfarande tänker jag inte gå runt med onödigt fett på kroppen.. Nej ska jag vara normalviktig ska jag i alla fall ha muskler, för egentligen så älskar jag att träna. Jag älskar att känna min helt slut i kroppen och sen se resultat vecka efter vecka genom att jag ta mer och mer vikter.. På samma sätt älskar jag hästar och att rida och det är inte min sjukdom, det är mitt hjärta<3
HAHA, du är så SÖT <3
vet du, man kan köpa sådana där värme - liggunderlag (som finns på Mando) på Åhlens för typ trehundra spänn :) vill haaaaa :D <3
nej, man vill ju lära sig äta för att man ska orka träna och orka röra sig och orka göra det man vill :) tänk vad skönt när du kan rida en timme och sen hoppa av och INTE svimma :) fatta vilken känsla :)
Håller helt med dig om att en normalviktig vältränad kropp är ok, men inte en sladdrig sådan med onödigt mycket kroppsfett. Det går att träna och äta sunt när man har blivit frisk, bara man klarar av att äta en och annan oplanerad godbit utan ångest. Har du varit inne på sajten bobybuilding.com? Alla är INTE bodybuilders utan de flesta på tjejsidorna håller på med fitness, och en del av dem har haft eller har på att ta sig ur ätstörningar. Det är inspirerande att läsa om dem, kan rekommendera den sajten. Personligen så skulle jag ALDRIG ha kunnat bli frisk om jag inte hade tillåtits att hålla på med fitness och ta hand om min kropp på ett sunt, positivt sätt. Det här med normalkost och ingen träning resten av livet kan funka för vissa, men jag och MÅNGA med mig har valt en annan väg som är mer rätt för oss.
svar: men du är SMAL.
hehe om jag fick välja skulle jag äta TRE sådanna mackor om dan. typ. haha ;)
åt du någon kanelbulle på kanelbullens dag då? <3
jag förvandlade min svält till träningsmani, skiftade ideal från skelettsmal till fitness-smal. det funkar för mig. helt frisk i skallen kommer jag aldrig att bli men ärligt talat så tycker jag att det liv jag lever faktiskt är okej. de problem som uppstår handlar inte om min livsstil - det vore ju en enkel ursäkt att skylla allt på sin ÄS. jag har det bra, hårt ibland men för det mesta helt okej. alla de andra orosmomenten i livet hade definitivt funnits ändå. vi är alla olika.
och så måste jag säga att kärlekshistorien mellan dig och vetekudden är sååå gullig! helt klart äkta kärlek utan svek. hahahha, krrraaaaaaaammmmm
svar: jag vet inte vad jag vill. Jag vet bara att just nu har jag inget annat i mitt liv som det finns nån mening med, så det här är det enda jag har kvar att fokusera på och leva för. Men nånstans inom mig avundas jag dig lite som sökt hjälp och tagit tag i din situation. Jag är bara så velig.
Kram
