jag=fel
Men vet ni varför? För att det är så förbannat jävla svårt att vara i det här.
Allt som alla säger, tolkar jag fel.
Allt som alla gör, tolkar jag fel.
Alla blickar, tolkar jag fel.
Hela tiden tror jag att allt som händer omkring mig har med att folk antingen inte tycker om mig, eller att dom tycker att jag är fet. Det är obehagligt, inte oki men så himla svårt att ändra.
Så varje dag går jag och blir besviken, känner mig misslyckad och mindre värd.
Varje dag gråter jag över min misär.
Varje dag är en kamp, en kamp som jag egentligen inte orkar utkämpa.
Juh mer jag ifrågasätter, desto mer ifrågasatt blir jag.
Juh mer jag hatar, desto mer blir allt mörkare.
Vet ni vad?
Kanske klarar jag inte det här, kanske går allt åt helvete.
Men kanske går det bra också och jag försöker verkligen nu ge det en chans.
Istället för att skrika nej och att jag inte vill ha och sedan fly.. Kanske jag ska försöka stanna upp och ge det en chans.
Annars kan jag alltid skita i allt och dra till Milano till min kära Angelica, där jag egentligen skulle varit, om jag inte hade erkänt min anorexi.
that's it.
berätta gärna vad som händer hos er, så att jag har nåt kul att läsa ;)
Dagarna blir nämligen SÅ jävla långa.
/H
Du är inte ensam om att tolka allt negativt, det är normalt för oss. Men vet du, det kommer bli bättre. Snart kommer vi att börja våga tro på vad andra säger och ta åt oss.
Du kommer att klara av det här och det kommer inte att gå åt helvete!
<3
Kämpa. Det är hur svårt som helst, jag vet. Men ge inte upp! Min gårdag kaosade tillslut alldeles något makalöst. Allt gick väl hyfsat smidigt, enda fram tills middagen. Ont i magen, illamående, spya, knivar, ja du förstår...Du vll inte fortsätta ha det så här,inte inners inne, så snälla kämpa på!
ge alldrig upp,bara ett tips <3
du är bäst min älskade och du kommer bli frisk! jag finns alltid hos dig! älskar dig!
mmm jag vet hur det är. och det suger. så fort nån säger nåt tror jag att de hatar mig, så fort nån inte hör av sig så känner jag mig utmobbad, tror att folk alltid pratar bakom min rygg, inte vill veta av mig. jag är aldrig bra nog som vän, eller i jobbet eller som flickvän....
jag tror dock att vi kommer att vända det här. jag är på väg. och du klarar också att vända det. någon gång när vi blir friska. lovar.
Du är ju BÄST!<3 Det är du som får dagarna att gå på Mando, och om du inte var där skulle jag ALDRIG sätta min fot där igen. Så du måste vara där med mig ju :D
Vi kommer klara av det här, vi kommer bli friska! Och glöm aldrig att du är perfekt precis som du är :) <3
