fire
Throw me in the fire now, come on!
Igår efter jag uppdaterat här och mestadels säkerligen rullat tummarna fick jag stark ångest som höll i sig till kanske halv tio. Även om det kändes bättre när jag träffade Ida.
Man ska inte lyssna på sjukdomen, den skapar bar beteenden som är värre och genast blev jag så himla tjock och värdelös, jag skämdes över hur jag såg ut och vad jag hade för kläder och hur ful och rund jag var. Det var en såndär känsla jag vill inte ens visa mig upp.
Idag är det mycket bättre, har jag jobbar hela dan och sen drog jag och tränade, men efter träningen så insåg jag att mina lår helt plötsligt har växt en massa. Vilket fantastiskt liv man har ibland.
Vill jag vara sjuk?
För jag orkar inte känna mig så värdelös, det jag minns av mian riktigt sjuka tid är att jag faktskt inte var värdelös hela tiden.
Det är farligt det där, jag vet inte om jag orkar..
Jag som trodde jag var frisk, jag orkar inte vara en människa med så stark ånget att jag slutar fungera.
Har i alla fall ätit stadig middag och kommer säkert mumsa lite choklad, borde få hjärnan att fungera bättre. Dessutom har jag gjort lunchlåda till imorgon.
Igår efter jag uppdaterat här och mestadels säkerligen rullat tummarna fick jag stark ångest som höll i sig till kanske halv tio. Även om det kändes bättre när jag träffade Ida.
Man ska inte lyssna på sjukdomen, den skapar bar beteenden som är värre och genast blev jag så himla tjock och värdelös, jag skämdes över hur jag såg ut och vad jag hade för kläder och hur ful och rund jag var. Det var en såndär känsla jag vill inte ens visa mig upp.
Idag är det mycket bättre, har jag jobbar hela dan och sen drog jag och tränade, men efter träningen så insåg jag att mina lår helt plötsligt har växt en massa. Vilket fantastiskt liv man har ibland.
Vill jag vara sjuk?
För jag orkar inte känna mig så värdelös, det jag minns av mian riktigt sjuka tid är att jag faktskt inte var värdelös hela tiden.
Det är farligt det där, jag vet inte om jag orkar..
Jag som trodde jag var frisk, jag orkar inte vara en människa med så stark ånget att jag slutar fungera.
Har i alla fall ätit stadig middag och kommer säkert mumsa lite choklad, borde få hjärnan att fungera bättre. Dessutom har jag gjort lunchlåda till imorgon.
Kommentarer
Postat av: Kissdockan
Stay strong söta du! Du må kanske inte vara helt frisk än, och kanske är det svårt att bli helt återställd efter att ha haft en aneroxi, men det betyder inte att det inte är värt att kämpa - tvärtom så betyder det att det är just kämpa du måste göra! Hur jobbigt det än må vara så kommer det är klok nog att förstå förnuftiga du! :) göra dig gott i slutändan, och det vet jag om att du
Choklad är bra, så mumsa på (jag är lite avundsjuk då jag inte har något choklad hemma) och lunchlåda är ju världens bästa uppfinning för den som behöver hålla lite koll på matintaget (oavsett anledning till det). :)
Varma hälsningar Kissdockan som följt dig under en lång tid och som har stor tillit till din förmåga!
Trackback
