conversion

Idag träffa jag Becca, så jävla värt, hon är söt och jätte duktig.

Annars så känner jag mig totalt bombad, min röst är skev och jag är svag i kroppen och nej jag orkar inte bli sjuk, matlusten försvinner totalt då. Men det går bra ändå, gäller att bara köra stenhårt, som alltid. Börjar bli riktigt trött på att behöva följa matschemat, det isolerar mig och då menar jag inte jag vill undvika själva energiintaget. Utan jag vill ha min frihet tillbaka, jag kan lätt äta allt jag äter nu, men jag vill kunna sova ut, tro mig det är ett fucking hell att behöva gå upp hur tidigt som helst bara för att äta, fast normala människor skulle sovit minst 5 timmar till.

Men å andra sidan tänker jag bara köra för jag vill bara bli av med allt, ge mig ett bmi på 19 oki? Please?
Jag orkar inte hålla på att inte ha ett liv, det är tröttsamt, jag skiter i maten, det är bara ibland jag får ångest men jag klarar det så jävla mycket bättre nu än förut, inga våldsamma utbrott. Jag är lugn och glad och fixar typ allt, jag vill bara bli friskskrivning, jag typ betar hela tiden av delar av min "förbjudna livsmedel"-lista. Jag saknar inte ett bmi på 14/15 heller, det är bara tungt att leva då.

SÅ snälla, imorgon kan jag väl ha ett bmi på 19 snälla? eller inte fan.


jag ska i alla fall till läkaren halv elva.

that's it.